Uppsatsen är ett försök till att öppna upp en dialog mellan arkeologin, myndigheterna och skogsbruket i hopp om en öppnare syn till bevarande och en säker fortlevnad för kulturmiljöerna i våra skogar. Detta gjordes genom dokumentationer efter Stormen Gudrun, kontakt med relevanta instanser samt en fältstudie.Resultatet visade att det i det studerade området inte skett så stora skador som i begynnande skrivskede befarats..

Den 8 januari 2005 drabbades södra Sverige av Stormen Gudrun, detta resulterade i att ca 272 000 ha skogsmark skadades i Götaland, och av denna yta var 64 % så pass hårt drabbade att föryngringsplikt inträdde. I jämförelse med skogsägarna som drabbades hårt av de ekonomiska konsekvenserna fick hjortdjuren en ökad fodertillgång och gavs möjlighet att öka i antal. Syftet med denna studie var att analysera eventuella trender och samband i frågan om betesskador orsakade av de större hjortdjuren före och efter Stormen Gudrun och om detta i sin tur kunde kopplas till tillgången på foder och populationens storlek av de större hjortdjuren. Med data från riksskogstaxeringens inventeringar av fodertillgång har vi gjort beskrivande analyser och statistiska analyser i Minitab. Vi har kunnat konstatera att viltfodret har ökat, betesgraden för björk och övriga viltfoder arter har minskat och tallens betesskador har förändrats mellan perioderna 2000-2004 och 2008-2012. Det hårda betet på tall har ökat och tall utan bete har ökat..

I min undersökning har jag intresserat mig för bilder från en katastrof. Jag har valt en katastrof som jag själv har upplevt, Stormen Gudrun som 2005 svepte in över södra Sverige. Min frågeställning har varit: Hur berättar privata bilder respektive mediebilder om Stormen Gudrun och vilka funktioner fyller de olika bildtyperna? Jag har valt att undersöka dels den mediala bilden, men också den privata bilden i form av fotografier av Stormen Gudrun. Jag har kategoriserat mediebilder från Stormen Gudrun utifrån olika semiotiska modeller.

The aim of this essay is, due to a noted lack of earlier research together with an even more accentuated responsibility regarding the matter in question, to study the citizens? preparedness for crisis. Starting out from a number of questions regarding the citizens? responsibility andlearning from the hurricanes Gudrun and Per, the discussion concerns the terminology ofcrisis together with the question of responsibility and learning from experience.In conclusion, the source material consisting of nine interviews shows that preparedness for crisis for the affected citizen above all is related to the personal measures to create a working situation in a state of crisis. Hence, to a great extent, the citizens show consciousnessof their own responsibility.

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spänner över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor är idag inte längre nog, också miljöhot, terrorism och IT bör tas med i beräkningarna. På samma gång hoten förändrats har samhällsstrukturen omstöpts vad gäller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfären.I denna uppsats vill vi ta reda på vilka förutsättningarna är för att uppnå god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter från två svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt Stormen Gudrun 2005.

Denna studie syftar till att underso?ka hur svenska myndigheter arbetade med kriskommunikationen i sociala medier i samband med stormen Simone, samt vilka la?rdomar de har med sig in i arbetet med den och vad de la?rt sig av stormen. Metoden som anva?ndes fo?r studien var kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna har genomfo?rts med personer som arbetade med tre svenska myndigheters kriskommunikation i sociala medier under stormen Simone.

The concept of vulnerability is the capacity or the sensitivity to become damaged. Vulnerability are characterized by one or more of the following terms; a system´s sensitivity to exposure to shock, stress or interference, the state of the system in relations to a threshold of damages, and the system´s ability to adapt to the changing circumstances. Vulnerability in this study is referring to the sensitivity of the circumstances that lead to sustainable livelihood that can´t be maintain and that there is an inability to cope with and manage stress. The choice of making a study in this area is based on that action needs to be taken to moderate the vulnerable aspects of society, in this respect in relations to storms. Analyzes of the social vulnerability to climate change or natural events is needed for effective actions.

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation.

Studien belyser hur människor, som drabbades av Stormen Gudrun i januari 2005, upplevde och handlade då de inte kunde nås av viktig kriskommunikation på grund av el- och teleavbrott. Syftet är att belysa dels de svårigheter som bristen på medier innebär för katastrofdrabbade människor i det svenska informationssamhället, dels hur deras kommunikationsmönster förändras för att tillfredställa det informationsbehov som finns.Arbetet är kvalitativt med intervjuer och observationer som huvudsakliga tekniker. Det empiriska underlaget består av intervjuer med åtta personer på den småländska glesbygden, som är ett område som drabbades av hårt av stormen. Olika kommunikationsmodeller, mediekategorier, begreppet informationssamhälle och användningsmodellen utgör mina metodologiska utgångspunkter.Materialet visar att utan fungerande medier, kände intervjupersonerna sig utsatta och avskärmade. Informationsbehovet efter stormen var stort och då medierna inte kunde fungera som kanal tog kriskommunikationen nya vägar och former.

In Sweden we are spared from large natural disasters. However, in January 2005 part of Sweden was struck by a hurricane. It did not only leave a decimated landscape in its wake. It also left its mark on many people who lived in the south of Sweden. In this paper the reader will be presented six qualitative interviews that build on forestowners' experiences during and in the aftermath of the Storm of January 2005.

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Bakgrund och problemDen 8 januari 2005 blåste Stormen Gudrun in över Sverige. Gudrun resulterar i att ca 70miljoner skog stormfälls, lokalt upp till 7 årsavverkningar. Värst drabbade blir deSmåländska länen Kronoberg och Jönköping.Trä är en färskvara som inte mår bra av att lagras under längre perioder. Efter Gudrun tvingadesdock många sydsvenska sågverksbolag att lagra relativt stora mängder timmer och delar avdetta ligger fortfarande i lager.SyfteSyftet med uppsatsen är att studera hur sydsvenska sågverksföretag värderar sina råvarulager.Vilken värderingsprincip de använder, hur de beräknar det aktuella värdet, om de gör avdragför inkurans och hur de i så fall beräknar och motiverar denna.MetodFör att få en bra grund att stå på granskades de tilltänkta företagens årsredovisningar ett par årtillbaka i tiden, innan vi kontaktade företagen. Vi genomförde våra intervjuer på respektivesågverk vilket hjälpte oss att få en liten inblick i den bransch och miljö som våra respondenterverkar i.

Problem Efter Stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringarMetod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes.

During the 8th and 9th of January 2005 a devastating storm named Gudrun entered the south of Sweden and a big part of the forest owners got their forests damaged. The study objective was to investigate on which basis and how the affected forest owners made their managment decisions immediately after the storm and if there are any differences between different categories of forest owners. - Members ? non members in a forest owner association (FOA) - Resident owners ? non resident owners - Female and male forest owner The study is based on a questionnaire survey with the purpose to examine the most important counsellor and information channels of the forest owners. A total of 450 forest owners participated in the survey. Results show that all categories of forest owners prefer professional counselling rather than personal counselling.